Vägen till Division 4 - Herrlagets årskrönika och tillbakablick

DE GODA NYHETERNA AVLÖSER VARANDRA FÖR HERRLAGET. FÖLJ MED PÅ EN OTROLIGA RESA FRÅN SEXAN UPP TILL FYRAN I DENNA ÅRSKRÖNIKA OCH TILLBAKABLICK.

Vi hade redan äran att återge den framgångssaga som vårt andra lag bjöd på tidigare i höst då de vann division 6. Vägen dit beskrevs som krokig, men detsamma kan man minst sagt också säga om första lagets resa fram till division 4.

"Jag tänker inte dö förrän BK är i fyran” - Rune Rönn, 2019

BK-48:s hela herrverksamhet har genomgått något av en totalförvandling under de senaste 6 åren. Just nu blommar laget som aldrig förr, men 2018 var det faktiskt så illa att ett av alternativen var att lägga ner herrlaget helt och hållet eftersom spelarmängden inte då ansågs räcka till. Ett fåtal spelare tog initiativet och tog på sig både ansvar för laget och värvandet av nya spelare. Bland dem är det fortfarande några som är kvar i laget och har varit med under hela resans gång: Robin Carlson (#7), Walter Kronqvist (#9), Kaj Riska (#11) och Erik Rönn (#19).

Laget som till sist ställde upp 2018 lyckades trotsa svårigheterna och prestera ett resultat som var bättre än väntat. Vi höll nästan på att avancera till den svåråtkomliga övre slutspelsserien i sexan vilket vi aldrig tidigare hade gjort. Till sist togs vi ner på jorden igen då vi misslyckades med att vinna den avgörande kvalmatchen.

TePa bjöd på en högklassig tillställning i Teuva 2019, vilken inspirerade flera utav oss (trots förlusten).

Året därpå (2019) satte vi målet att överträffa fjolårsprestation, vilket vi faktiskt också lyckades med för första gången. Höstomgången i övre slutserien blev dock tuff och placeringen kunde vi inte precis skryta med. Det var ändå ett framsteg som fick stor betydelse för fortsättningen. Ögonen hade öppnats hos många inom föreningen och ett frö hade såtts till den satsning som snart skulle ta fart.

Tabellen efter säsongen 2019. Kvalet (högre upp) och Övre slutserien (längre ner).

Mr. BK själv, Rune Rönn, var även han högst delaktig i förarbetet inför nästa säsong (2020). Han tog in erfarna rävar som skulle hjälpa herrarna bygga vidare på den positiva trend som redan blivit ett faktum. Rune yttrade orden som citerats flitigt i vårt omklädningsrum sedan dess ”Jag tänker inte dö förrän BK är i fyran”. En god vän och fotbollsprofil som varit närvarande vid uttalandet undrade (med glimten i ögat) om det inte fanns möjlighet att stiga två divisioner åt gången?

Tidigare föreningsordförande Rune Rönn som såg till att hela föreningen återetablerades i början av 2000-talet är också högst delaktig i båda våra herrlag.

Den nytillsatta tränarstaben som bland andra innefattade profilerna Bernt Backman och Micke Stenback införde en minst sagt ambitiös stil i herrlaget. Allt vi gjorde skulle göras ordentligt. Vi sattes i hårdträning och skulle vara i livets bästa form innan premiären.

Bernt Backman jobbade både som coach och evenemangfixare under sina 2 säsonger i BK.

Även utanför planen hade vi inspirerats till att skapa synlighet och bli ett publiklag i nejden. Bland annat ställde en supporterförening som kallar sig ”Ultras of 48” upp på sidan av våra matcher på eget initiativ. Det sköts raketer och skrevs texter som sjöngs om laget och spelarna.

Halsdukarna och banderollen är produkter av Ultras verksamhet.

Det var både roligt och motiverande för många och det hjälpte också publiken att hitta till våra hemmamatcher på Nya Ehnvallen. Ett tidigare publiksnitt på 5-10 pers hade plötsligt stigit till 100-150. Vissa matcher på bortaplan hade vi t.o.m. ”ultras” med oss i spelarbussen. Chocken kom nog när vi ställde till med jippo i byn med personligheter som Tim Sparv, Glenn Sparv och Kaj Kunnas närvarande. Den gången slog vi finländskt rekord på en division 6 match då 550 sökte sig till Nya Ehnvallen.

Vi hade inte förväntat oss en full läktare mot FC Sport-j/2.

Bernt Backman, Tim Sparv, Micke Stenback och Heimo Ervalahti.

Grundmålsättningen var ändå att vi illa kvickt skulle ta oss ur sexan. Runes bevingade ord fanns i bakhuvudet på oss. Egentligen var ju det långsiktiga målet att ta oss till fyran, men det kändes nog ändå som en utopi för många i laget. Särskilt då sexan redan skulle visa sig vara ett tillräckligt svårt hinder att ta sig förbi. Nivån i serien var nu högre än någonsin.

En av de spänningsmässigt mest minnesvärda matcherna 2020 var matchen mellan BK-48 och Malax IF som slutade 1-0 efter ett sent avgörande.

Trots att det såg riktigt bra ut inledningsvis så föll BK ändå på målsnöret och placerade sig endast trea (2 poäng efter vinnaren), vilket inte räckte till för avancemang. Besvikelsen var stor. Inte ens förstärkning av internationellt meriterade Henri Sillanpää hade räckt. All energi som under året investerats på ”satsningen”. En och annan frågade sig nog: Hade allt varit förgäves? Var vi tvugna att nöja oss med att spela fotboll i sexan?

Sporting Kristinas andra lag drog det längsta strået i den jämna toppstriden.

Mångåriga kaptenen i laget Kaj Riska (i kamp om bollen) är alltid en krigare att räkna med.

Följande säsong (2021) såg det tyvärr ut som att farhågorna hade besannats då satsningen avtagit en aning och tålamodet hos tränarna hade fått sig en törn till följd av några riktigt svaga inledande matcher och en sjunkande träningsiver, mestadels p.ga corona. Nätt och jämnt avgjordes våromgången till vår fördel då vi med nöd och näppe säkrade vår plats i övre slutspelet i den sista matchen.

Hemmalaget NuPa fick bakläxa då BK lockat flest supportrar till Nurmo. Trummor, bengaler och oljud började bli vardagsmat för blågult.

Med ett rekordjämt övre slutspel föll också avgörandet på de sista matchernas resultat. Vi visade oss nu vara ett målmedvetet lag som höll för pressen och fixade målsättningarna med minsta möjliga marginal. Vinsten av division 6 och vårt första steg uppåt var ett faktum. Det var många glädjetårar, champagneregn och en vrålande ultras-klack som färgade den annars så gråruskiga höstkvällen i Lillkyro blågul.

Serievinnarna BK-48 har radat upp sig för att fira med Ultras.

BK ensam etta. Också NuPa fick plats i femman. Hela 6 lag slutade inom 4 poäng.

Då laget senast gjorde en kort sejour i femman, 2005, slutade det med jumboplats och degradering till sexan. Då fanns ännu ingen ur vår nuvarande trupp med. Detta misslyckande skulle vi väl ändå kunna överträffa?

Säsongen 2022 bekantade sig alltså BK med division 5 återigen. Vi fick en trävande start med endast 1 poäng på 3 matcher.

En av bragderna 2022 var att vinna över storfavoriterna SJK-j/2, vilka också senare vann serien detta år.

Ändå kom vi igång och slutade till sist säsongen på föreningens bästa placering i modern historia, en hedersam femte plats (utav 12 lag). Detta fick vi bl.a. tacka Rasmus Kupi för som inför säsongen tagit över som ensam tränare. Samme man lotsade även vårt andra lag framåt i många matcher i sexan under säsongen och bidrog till att motivationen där höjdes.


Rasmus Kupi i samspråk med rutinerade Niclas Liljenfeldt, som även skött jobbet som kassör under de senaste åren.

Inför årets säsong (alltså 2023) gjordes en hel del ommöblering bl.a. eftersom Kupi behövt omprioritera sin vardag (pga studier och jobb på annan ort). Han tackade motvilligt nej till rollen som huvudansvarig tränare och vi behövde därmed illa kvickt hitta en fullgod ersättare. Dessutom insåg vi att konceptet med en ensam tränare för 2 lag var helt och hållet ohållbart.

Telefonen gick varm under höstmånaderna. En omfördelning av ansvar inom laget gjorde sig gällande och två fullständiga lagledningar med varsin tränare i spetsen utformades. Lars Kjestrup, med gedigen fotbollsbakgrund både i Danmark och Finland, tog på sig ansvaret som huvudtränare för herrsektionen samt tränare för första laget. Jani Nyman tog ansvaret över andra laget. Tillsammans fick dom göra ett enormt jobb! Eftersom dom kom som helt nya inom herrlaget skulle dom t.ex. under några intensiva vårmånader få lära känna ett femtiotal för dem helt okända spelare.

Lars Kjestrup började som tränare från sidan av planen, men insåg snabbt att han även kunde göra nytta på den.

För varje år som gått har laget stärkts med några nytillskott, men inför säsongen 2023 var flera utav dom mera namnstarka spelarna påväg bort från BK-48. Istället fyllde vi på med helt nya och betydligt yngre, men lovande, spelare.

Träningsmatchförlusterna avlöste varandra, men säsongen inleddes riktigt övertygande och hoppet om att få vara med i toppstriden förhöjdes match efter match. En tillfällig formsvacka i juni satte oss dock i en knepig sits och särskilt efter förlusten i toppmötet mot Sisu. Både Malax IF och Ponnistus stal poäng då vi spelade bortamatch och därmed hade vi också halkat neråt några placeringar.

Oron var som bortblåst då vi återtog vinnarmentaliteten i juli. Vi vann faktiskt hela 9 matcher på raken, vilket torde vara klubbrekord. Lars Kjestrup tackade för sig eftersom flyttlasset skulle gå tillbaka till sitt kära Danmark. En proffsig insats av Lars både på sidan av och på planen. Johan Rönn tog tillfälligt över rodret resterande matcherna av säsongen och skötte det också bra!

I femman får man se märkvärdiga syner. Gamla Ligaspelaren Ville Koskimaa, som numera representerar SuSi ser på då de betydligt mindre meriterade motståndarna i BK firar mål.

Sisu ångade på i täten av femman och var tyvärr ett lag som inte gick att stoppa. De presterade ännu bättre än oss och gick faktiskt obesegrade genom hela säsongen med 19 vinster och 1 oavgjord match. När det var dags att åka till Seinäjoki på returmöte mot just Sisu var serien så gott som avgjord och vi kunde inte annat än gratulera serievinnarna efter matchen som förövrigt slutade i 1-0-förlust. Fokus låg istället på att säkra andra platsen för BK, vilket ändå kunde ge oss en rimlig chans till avancemang. I skuggan av andra lagets framgångar i sexan säkrades därför andra platsen i femman och säsongen avslutades dessutom fint på hemmaplan med en skön seger över Töjby FC.

Hannes Hiekkanen ”återvände” till BK i år och gjorde genast avtryck med sina 22 mål i femman.

En riktigt fin säsongsavslutning och bastukväll med rekordstor uppslutning följde (hela 42 man från båda våra lag kom). Tyvärr kunde vi i första laget inte fira något konkret ännu eftersom automatiskt avancemang bara gäller för serievinnaren, men vi gladdes förstås över andra lagets bragd i sexan och kunde kollektivt vara nöjda med säsongen 2023.

Den långa väntan på ett kabinettbeslut från Bollförbundet, som nu påbörjades, bestod av både hopp och förtvivlan. Hösten blev riktigt lång och oviss.

Sisu klar etta, men BK sist och slutligen också en klar tvåa med god målstatistik.

Den 21.12 kom det positiva besked som vi alla hoppats på, men på ett sätt som ingen hade förväntat sig. Esse IK hade tackat nej till trean och gett rum åt VPV som tidigare fallit därifrån och därför upptog en av platserna i division 4. Tack vare att vi var näst på tur i prioriteringsordningen tillfrågades vi intresse för avancemang. Det fanns ingen i BK som tvivlade så vi tackade förstås ja på en gång!

BK-48 2023
Översta raden: Walter Kronqvist, Noah Bergfelt, Robin Carlson, Erik Rönn, Oscar Sunngren, Kaj Riska, Miki Wallsten, Melker Fagerudd, Mattias Storbacka, Johan Rönn
Nederst raden: Malte Enlund, Jimi Toivio, Hermanni Rintalahti, Helmer Jungar, Andreas Norppa (C), Viktor Granholm, Emil Back, Isac Sjövall, Hannes Hiekkanen.
Saknas från bilden: Alex Mecklin, Lars Kjestrup, Anders Levander, Johan Sandberg, Alban Shkreta, Alfons Arvila, Robin Sundsten

Nästa säsong har alltså utopin förvandlats till realitet. BK-48 spelar division 4 och nu har vi dessutom 2 lag på högre nivå än när satsningen påbörjades. Ni är alla välkomna att åtnjuta division 4, division 5 och kanske dessutom division 6 på Nya Ehnvallen.

Vad händer nu med Rune kanske nån undrar?
Ni kan vara helt lugna. Han har ändrat sitt uttalande och påstår nu att vi ”måste ha hört fel” innan. Han vill förstås inte missa chansen att följa med BK då vi äntligen är i fyran där han anser att vi hör hemma. Det är mycket tack vare honom som vi är där vi är idag. Den möjligheten tycker vi därför att vi ger honom!

PS. Vi söker fortsättningsvis en ny huvudtränare och hoppas hitta någon eller några ambitiösa som vill bygga vidare på det utomordentliga projekt vi påbörjat.

Mer information om Herrsektionens verksamhet och framfart hittas på Instagram. Sök upp oss på @bollklubben48 och följ oss gärna!

Text: Robin Carlson
Bilder: Gunilla Carlson, Hermanni Rintalahti, Tommi Storås och spelare ur BK-48 (med Hermannis kamera).

Matcher som fastnat på video säsongen (2023):
https://www.youtube.com/@BK-48

Bonusbilder från årets säsong (2023):